Ömsom regn, ömsom solsken...

Livet är inte bara tungt, trist och sorgligt. Det har små ljusglimtar då och då också faktiskt.

Mina största ljusglimtar är mina två fina, härliga och underbara små pojkar...som blir större och större för varje dag..

Och....jag ska äntligen få bli moster för första gången..Häftigt!

Så har vi också varit på bröllop, inte mindre än två stycken sedan jag skrev sist.

Den 28 februari blev Fredrik och Maritza herr och fru Holmkvist. Ett fantastiskt gnistrande vinterbröllop. Vintervita träd, klarblå himmel, och precis lagom kallt.

Solen sken och det var bara så andlöst vackert.

Förra fredagen var det äntligen dags för Magnus och Towe att säga "JA" hos prästen.

Också dettta bröllop var väldigt vackert. Björkarnas knoppar hade precis hunnit slå ut (vilket inte är helt vanligt här uppe i norr, så tidigt...)

De små gröna spröda löven gav oss en härlig föraning av sommar..

Alla var glada och uppsluppna. Brudparet och de söta små brudnäbbarna var så fina!

Det är så roligt med bröllop!

Som avslutning på dagens inlägg bjuder jag på bilder från Towe och Magnus bröllop:

Ha en fin dag!

Maj, snart juni

Oj, det var så längesedan jag skrev sist att jag nästan glömt bort hur man gör.....

Jag har liksom inte haft varken tid, lust eller ork att förmedla mig i detta forum.

Nu, i takt med att sommaren nalkas och naturen vaknar efter den långa vinterns dvala,

har också min skrivarlusta så smått börjat spira.

Efter en tung vinter drabbade oss döden ännu en gång,

som ett hårt överrumplande slag någonstans i mellangärdet

utan att vi hade möjlighet att värja oss.

Stig somnade in på Gällivare lasarett, förmodligen efter en mycket kraftig hjärnblödning..

Våran söta, gulliga, positva, roliga Stig...

Hur konstigt känns inte det?

...att han inte längre sitter där, i hörnet av den slitna skinnsoffan på Solgatan och läser DN med glasögonen på sned.

....att barnen inte längre måste gräla på honom för att han ännu en gång varit ute med den vinröda volvon och bucklat den ännu lite till...

...att han inte kommer till Wästfeltsgatan på middag mitt i sommaren iklädd sina svarta snowjogging skor, och så leendet..som nästan alltid fanns på hans läppar, och armarna rakt ut, välkomnande och värmande...

...att inte längre.......finns.

Jag minns honom och tänker på honom med ett stort leende på läpparna....

och jag är så tacksam över att ha fått känna honom.

"When you´re smiling, when you´re smiling, the whole world smiles with you..."

Om den andra sidan finns, är pappa och Stig tillsammans där nu...Spelar jass och röker pipa, skrävlar, fiskar och gör knivar...

Vi saknar er!!!!

//Fia

Grattis älskade Simon!

Vår fina älskade kille blir sex år idag!

Välkommen vintermarknad...

Igår kväll var jag och pojkarna på invigningen av Jokkmokks 404:e vintermarknad.

En stämningsfull inledning i jojkens, dansens och eldens tecken.

Pojkarna var helt hänförda av det magiska skådespelet på scenen, framförallt av eldakrobaten.

Brita-Stina Sjaggo jojkade så vackert, med den allra renaste och klaraste ton.

Jag tror att vartenda litet hårstrå reste sig på huden under min tjocka turkosa dunjacka och flera lager av värmande underplagg..

En fin kväll som avslutades med 1-2-3 ost mot en husvagnsvägg på marknadsområdet (såhär i efterhand undrar jag hur imponerade de som bodde i husvagnen blev...)

Senare på kvällen när vi kommit hem och pojkarna gjort sig iordning för natten kom våra söta grannar på besök för att uppvakta Simon. Eftersom de smiter iväg till stugan över helgen och är borta på lördag när Simon fyller sex(!!!!)år, ville de komma över innan de skulle åka.
Båda pojkarna fick varsitt kuvert med en marknadspeng. Mycket uppskattat!

Idag hann vi med en liten vända på marknadsområdet innan de stängde.
Pojkarna stannade vid varje karamellstånd (inte helt oväntat...) och trånade längtansfullt efter de inbjudande godisarna i regnbågens alla färger. Ganska snart började de spendera sina marknadspengar.
Likt spara och slösa plöjde de fram mellan stånden. Simon var mycket försiktig med sina slantar. Han tittade på priser, räknade, och valde väldigt omsorgsfullt innan han handlade. Elias agerade aningens mer impulsivt, väldigt mycket mer impulsivt....

En historia som vi får ta vid ett annat tillfälle för nu är det midnatt och jag är ohyggligt trött!
Imorgon väntar en ny dag, med nya äventyr....

Vi hörs!
Kram
Fia

Tisdagsmys

Idag skolkade vi från hockeyskolan och gick på Historiska marknaden efter dagis och arbete.
Det var så mysigt att gå runt bland marknadsstånden och titta på allt vackert hantverk och alla fina medeltidsklädda människor.
När vi gått runt en stund började det att skymma och det lilla marknads området lystes upp av marschaller och sprakande eldar, för ett ögonblick kändes det nästan som att vi färdats flera hundra år bakåt i tiden. Dock bröts förtrollningen rätt så snart av en ilsket ringande mobiltelefon, och vips var jag åter tillbaks i verkligheten och år 2009...
Pojkarna var så mysiga, de knallade runt och köpte brända mandlar och nougat. Simon hittade flera saker han ville köpa; ett renskinn att ha på golvet i sitt nya rum, och två väldigt vackra (och dyra) halsband..
-Vi har ju sexhundra kronor mamma, det vet jag, men jag vet ju också att om vi köper renskinnet är det något annat som vi inte kan köpa för de pengarna...
Så, det blev ingen affär, inte med halsbanden heller.
Det ena kostade "nästa lika mycket som en ny cykel", och det andra hälften så mycket....
Det allra bästa med eftermiddagen var att vi fick tillbringa den tillsammans med vår fina älskade Lena, som också hon fyndade lite smått och gott....mest gott;-)
Som avslut på en fin eftermiddag gick vi på Gasskas och åt middag.
Pojkarna åt våfflor och jag och Lena beställde Rödbetssoppa.
Och vilken rödbetssoppa.....det måste vara den allra godaste jag smakat!
MUMS! Rekommenderas verkligen å det allra varmaste!

Nu är det dags att avrunda för ikväll, så att vi inte översover oss imorgon bitti;-o

Ha det bra!

Kram Fia

ps. vad tycker ni om min nya blogg (so far)? Ris och ros emottages tacksamt...

Hittapå-ord

Igår morse väcktes jag av en tämligen uppjagad Elias;

-Mamma, mamma du har översovit dig, du måste kliva upp nu. Klockan är mycket och du har översovit dig jobbet börjar nu.

Världens förmodligen mest morgontrötta mamma, bokstavligen flög upp ur sängen (läs;jag)och in till köket. Ett ögonkast på klockan fick min morgonpuls att gå ner i alla fall en aning..

klockan var inte mer än tio i sju..

Han är helt makalös på att hitta på egna ord vår lilleman..

Över-sovit...när man säger det så låter det ju faktiskt riktigt bra, eller hur?!

Hjärnselleri är ett annat finurligt ord som han lagt till i vår ordlista.

Förmodligen har det kommit till när han hört mig tjata om hur farligt det är att stå bakom bilen när den står på tomgång för man tappar en massa hjärnceller om man får i sig för mycket avgaser. Först kallade han det bara selleri...det tog ett tag innan jag förstod vad han menade när han pratade om "selleri".

-Men mamma selleri, det är ju sånt där som finns i huvudet.

(solklart, eller?!)

Selleri-ordet utvecklades. En mycket stolt Elias kunde en dag konstatera att nu hade han lärt sig att säga vad det heter, det där sellerit.

-Det heter hjärnselleri!

(så heter det fortfarande hos oss....)

Tapetseringen går framåt! Tomas är nästan klar med Elias rum. Nu är det bara ett par våder vitt kvar att sätta upp och det är på den delen av väggen som är "bakom" garderoberna i Simons rum. (väggen kanske rörs när vi river garderoberna)Det blev superfint, verkligen! Precis så som vi föreställt oss och lite finare...

Elias är helnöjd med sin blåa fondvägg!

Nu återstår bara resten...

Alltså;

-Simons rum (Vi har inte hittat några tapeter ännu...Simon vill ha svarta och silver, och jag vill att han ska ha färgstarka och roliga)

-Hallen

-Köket

-Vardagsrummet

....och så utbyggnaden.

:-O

Visst, jag kan hålla med om att allt detta är världsliga problem, små löjliga bekymmer bara..

Småsaker att fundera på, som när allt kommer omkring egentligen inte spelar någon roll i det stora hela.

Just nu känns det skönt att fokusera på småsaker...helt enkelt, och fint blir det när det är färdigt.

Sista dagen den första månaden på det nya året har varit sagolikt vacker. Gnistrande vit snö och sol.

En dag som hjälper mig att förstå varför jag bor långt här uppe i norr.

Pojkarna har varit ute och spelat bandy, deras kinder blir så härligt rosiga och gosiga i januarikylan.

Nu orkar jag inte skriva mer ikväll, mina hjärnselleris har lagt sig för natten!

Ha det bra!

Kram

Fia

Dags för förändring

Jag ska pimpa min blogg (vet bara inte när och hur..)

Både jag och min blogg är lite sådär halvdaskiga just nu,

och behöver absolut en uppryckning.

Idag har det varit en helt vanlig tisdag med dagis, jobb och hockeyskola.

Det känns som att jag hela tiden har bråttom. Kanske för att jag är en obotlig tidsoptimist eller är det helt krasst så att jag har urusel framförhållning?

Det förstnämnda låter mycket trevligare på något sätt, nästan positivt eller hur?

Alltså; jag är en tidsOPTIMIST!

Alltid någon tid att passa och så alla dessa förbannade måsten.....

Det är så lätt att säga hur andra människor ska leva och vara,

men så svårt det är att leva som man själv lär.

Ta vara på tiden, lev i nuet, uppskatta det du har och var tacksam för varje dag.

Eller som björnen Baloou sjunger:

"Var nöjd med allt som livet ger och allting som du kring dig ser, glöm bort bekymmer sorger och besvär...."

Det är dags för förändring och det NU!!

Måste bara klura ut hur...och när jag ska ha tid att lägga upp min plan för "det nya livet";-)

Igår kväll satt jag och grejsade lite i Photoshop, och efter ett par timmars knep och knåp lyckades jag få till en riktigt fin layout.

(jag är i alla fall själv rätt så nöjd:))

Från denna...

.....till de här två layouterna

Det är helt otroligt så mycket tid som bara försvinner när jag sätter mig framför datorn i mitt lilla krypin i källaren.
Men roligt är det ;-)

Tapeterna till Elias rum är beställda!

Efter veckor av beslutsångest och bläddrande i tapetböcker

hittade vi en kollektion som både var färgstark, diskret, rolig

och framförallt inte SVINDYR..
NinaJobs, en ny tapetkollektion med helt fantastiska tapeter

i både klara färger och pasteller.
Denna tapet valde vi som fondvägg i Elias rum:

Övriga väggar blir (till mångas fasa!) vita.
Nu återstår bara att se om det verkligen blir så fint som vi förväntar oss....

Som avslutning på dagens inlägg vill jag framföra ett STORT tack till er som lämnat kommentarer på mina inlägg och skrivit i min gästbok.
Det är så roligt att läsa och se att ni kikar in här någon gång emellanåt.

Ha en fin kväll!

Kram Fia

Husprojekt och härliga vinterdagar...

Jag minns så väl när vi skulle köpa vårt hus hur nöjda vi var med planlösningen;

-Här behöver vi ju knappt renovera alls, lite färg och tapeter bara.

Precis så sa vi då för snart fem år sedan.

Nu, sjuttiofem "projekt husrenovering" senare undrar man ju verkligen vad vi tänkte och med vad....

Ikväll har projekt nr 76 påbörjats. Att fixa till pojkarnas rum.

Steg ett; att riva garderoberna i Elias rum, gick tämligen snabbt och lätt.

En yxa, ett koben och så en man med stora muskler.

Vips var de gamla platsbyggda garderoberna småsmulor (jag tror att Tomas njöt av varje yxslag;-))

Jag fick också hjälpa till, tro det eller ej, med sop och skyffel!

Pojkarna låg och sov i rummet intill, helt makalöst så tungt de sover, när de väl somnat:-)

Det utrymme garderoberna i Elias rum stått på blir golvyta i Simons rum och på så sätt blir hans rum både större och lite lättare att möblera. Simons spontana reaktion när vi pratade om planerna på ombyggnationen var inte riktigt den jag förväntat mig...

-Men mamma, jag vill inte ha ett större rum, då blir det ju så mycket mer att städa och jag gillar inte alls att städa...

Hmm, vad säger man?!

Det blir nog säkert bra ändå antar jag, eller också får han byta rum med mig och Tomas.

Då blir städytan verkligen minimal.

Nog om husprojektet nu!

Helgerna som varit har vi försökt att vara ute de få timmar som det är ljust.

Förra lördagen tog vi med oss Oskar och åkte ut med skotern.

Pojkarna tolkade med bob och miniskidor bakom skotern (till och med Tomas vågade sig på en liten provtur)

Vi grillade korv, drack choklad och så fiskade vi förstås.

Elias drog upp den första lilla "abbisen" och var mäkta stolt!

Söndagen tillbringade vi några timmar med A-K och Nadja i skidspåret innan det var dags för hockeyskola.

Simon drog iväg efter spåret likt en oljad blixt.

Elias var inte riktigt lika kvick....men han kämpade tappert.

En snabb blick på klockan får mig att inse att jag kommer att vara supertrött imorgonbitti, igen.....

Dags att avrunda för ikväll alltså.

Ha det fint!

Kram Fia